Normalt bör man vara väldigt restriktiv till att spara postadress eller annan information om personer med skyddad adress eller uppgifter som är konfidentiella av annan anledning. Om det är information som bara en användare behöver veta, kan en bättre lösning vara att den personen lagrar uppgifterna någon annanstans, och att man i Mira skriver en notering om vem och var informationen finns. Vid importer från andra system som kan innehålla personer med skyddade uppgifter (exv LADOK), är vår rekommendation att definiera regler som gör att de personerna inte importeras eller att känslig inte importeras.
I vissa situationer vill man ändå kunna registrera en persons hemadress och att den ska vara tillgänglig för interna användare, men att den inte ska inkluderas i nedladdade listor. Mira har då stöd för att flagga att personer har “skyddad hemadress”. Om en person markeras med skyddad hemadress, maskeras adressen i alla nedladdade listor, och är inte tillgänglig i externa portaler. Den visas däremot upp i RM, men med en väl synlig kommentar om att personen har skyddad hemadress.
“Skyddad hemadress” ska inte tolkas som att personen nödvändigtvis har skyddad identitet enligt skatteverket eller annan myndighet, utan just att postadressen är skyddad i Mira.
Datainspektionen skriver så här om statliga myndigheters behandling av skyddade personuppgifter:
Åtkomst till skyddade personuppgifter. För att obehöriga inte ska komma åt skyddade personuppgifter är det bland annat viktigt att det vid myndigheten finns sekretessmarkeringar som syns tydligt vid sökningar i register och att all personal som hanterar personuppgifter ges grundlig information om skyddade personuppgifter och sekretessfrågor. Kretsen av personer som har tillgång till skyddade personuppgifter måste begränsas så mycket som möjligt. Sådana personuppgifter får inte spridas till områden där sekretess för uppgifterna inte föreligger. Myndigheten bör regelbundet följa upp att regler och rutiner kring skyddade personuppgifter efterlevs och respekteras.