DN:s Henrik Berggren hade i förra veckan en intressant artikel om antagningen till högre utbildning som fick mig att fundera lite.
Ett mått på framgång för ett lärosäte är hur det går för dess studenter, och det är en faktor i många rankings. Att ett lärosäte attrahererar och väljer ut rätt studenter blir då förstås en mycket viktig framgångsfaktor, på samma sätt som ledande forskning, pedagogiska lärare, bra finansiering och bra karriärstöd. Det handlar inte bara, eller kanske främst, om att attrahera de “bästa” studenterna, utan minst lika mycket om att välja de som är lämpliga, intresserade, motiverade och som har något att tillföra övriga studenter. Ändå litar de flesta lärosäten i Sverige nästan uteslutande till Högskoleverkets antagning.
Eller som Henrik Berggren uttrycker det ”Svenska högskolor och universitet agerar ofta som om de vore statliga utbildningsfabriker. Och då är det logiskt att de litar på den råvara som skickas från centrallagret.”
Jag pratar regelbundet med andra företag inom Externa Relationer för att få inspiration och undersöka möjligheter till samarbete. Leverantörer utanför Norden berättar ofta stolt om sitt väl utvecklade stöd för antagningsprocesser, där en potentiell deltagare kan gå igenom flera olika steg och genomföra olika tester. En leverantör berättade även om deras modul för “class shaping” som stödjer arbetet med skapa klasser med studenter med olika erfarenheter och bakgrund för att få en bra mix.
Dessa leverantörer blir ofta mycket förvånade när jag berättar om hur antagning till högre utbildning fungerar i Norden och deras system är ofta mycket dåligt anpassade för Nordiska förhållanden.
När jag träffar kunder frågar jag ofta vem som är ansvarig för att universitetet eller högskolan tar in rätt studenter. Ofta är det rätt oklart. Jag tror att detta kommer bli annorlunda i framtiden. Bolognaprocessen, möjligheten för universitet och högskolor att ta betalt av utländska studenter och den ökande konkurrensen mellan olika lärosäten kommer göra att universitet och högskolor kommer fokusera mer på studentrekrytering och anstränga sig att rekrytera rätt studenter.
Vi har arbetat med några kunder med stöd för studentrekrytering, tex hantering av intresserade gymnasieelever, e-postutskick, evenemangshantering och hur man kan använda alumner som ambassadörer. De kunder som har kommit längst i detta arbete är dock de som arbetar med kommersiell utbildning, antingen fristående kommersiella aktörer eller uppdragsutbildning vid ett lärosäte. De samlar in kontaktuppgifter till intresserade deltagare via hemsidan, gör regelbundna utskick, och arbetar med segmentering och gradering.
Det finns många olika möjligheter till systemstöd för studentrekrytering, men de bygger förstås på att lärosätet har en uttalad strategi att attrahera och välja ut de mest lämpliga studenterna.